Till huvudsidan...

Examensuppsatser på temat Familjeterapi

Vill du publicera din examensuppsats inom systemisk/familjeorienterad psykoterapi, så skicka in den till  informationssekreterare@sfft.se. Skicka gärna med en presentation av dig själv!


 

The extended therapy room. Coming from an Authentic Place.

Carina Håkansson

Doktorsavhandling, 2014. "For more than 25 years I have worked in the Family Care Foundation, in a context we call the Extended Therapy Room. Our work is not based on psychiatric diagnoses and a medical model. It is based on the importance of relationships and to make sense of ordinary life knowledge. Four years ago I decided to begin a scientific investigation to see if possible to find an answer to the question: What is most important in my experience as a psychotherapist in the Extended Therapy Room?

Publicerad via Familjevårdsstiftelsen i Göteborg

 

”Samordningssamtal, en ren lyx!” Föräldrars och pedagogers upplevelser av samordningssamtal inom interventionsmodellen Marte Meo och Samordningssamtal

Petra Tarnow Håkansson och Anna Hansson

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att ta del av föräldrars och pedagogers upplevelser av samordningssamtal utifrån interventionsmodellen Marte Meo och Samordningssamtal. Interventionsmodellen är utformad för barn med samspelsproblem i skolan. Samordningssamtal är regelbundna möten där berörda vuxna träffas för att diskutera barnets behov av utvecklingsstöd. 18 intervjuer genomfördes och bearbetades induktivt med tematisk analys. Detta resulterade i fyra huvudteman: Från tysta och avvaktande till öppna och avslappnade, Ledarskap för att involvera alla, Föräldrars delaktighet varierar samt Önskemål om överlämning.

Samordningssamtal, en ren lyx

 

Vad är det vi gör som gör att det vi gör blir bra?
– Fyra terapeuter om sin expertis

Johan Wallmark

Samskapande tillvägagångssätt i psykoterapi ställer frågor om arten av psykoterapeutisk kompetens. Enligt nyare forskning är den terapeutiska alliansen en av de allra viktigaste faktorerna för att förklara terapeutisk framgång. Den terapeutiska alliansen är en samskapad relation mellan terapeut och klient, där bägge parter samverkar för ett gemensamt mål. Så vad är terapeutens bidrag i att skapa denna terapeutiska allians?

Vad är det som gör att det vi gör blir bra?

 

Konstruktionen av begreppen familjeterapi och bekymmer på internet
– Nya förutsättningar för samskapande av gamla begrepp.

Lisa Koser och Fanny Marell

Detta är en studie via Internet om konstruktionen av begreppen familjeterapi och bekymmer som familjeterapi skall kunna avhjälpa. Vi har studerat hemsidor som säljer familjeterapi samt chattar som diskuterar familjeterapi. Analysmetoden som användes var kritisk diskursanalys.
    Våra slutsatser kom att bli: Det finns en risk för att det pågår en individualisering av samhällsbekymmer genom att både familjeterapeuter och chattare ofta använder internaliserande begrepp och diskurser för att beskriva bekymmer och lösningar. Behandlingsformen familjeterapi behöver förtydligas, men är det möjligt? Det behöver tillföras ett samhällsperspektiv och en demokratiseringsprocess i terapi.

Konstruktionen av begreppen familjeterapi och bekymmer på Internet

 

Anknytningsstil och val av psykoterapiutbildning och berättelser om anknytning

Zana Bogicevic

Syftet med studien är att dels undersöka om terapeutens anknytningsstil är en prediktor för val av terapiinriktning, och dels hur det kan se ut i psykoterapeutens upplevelsevärld i berättelser rörande centrala anknytningsteoretiska teman: närhet, distans, beroende och oberoende. Statistisk analys visade att studerande med otrygg anknytning söker sig i något högre grad till psykodynamisk inriktning, följt av kognitiv inriktning och minst antal otrygganknutna studerande finns i familjeterapigruppen. Detta stämmer inte överens med terapeuternas uppfattning om egen anknytningsstil.

Anknytningsstil och val av psykoterapiutbildning

 

Föräldrautbildning. Föräldrars och tonåringars perspektiv

Madeleine Goldman

Syftet med denna studie var att belysa föräldrars och tonåringars erfarenheter av föräldrautbildning i grupp. Såväl föräldrarna som tonåringarna tyckte att det var bra att föräldrarna deltagit i föräldrautbildningen och menade att klimatet hemma hade förbättrats. Föräldrarna ansåg att de hade ändrat sitt beteende. Tonåringarna upplevde det lättare i relationen till familjen. De kände sig mer sedda och förstådda efter att föräldrarna deltagit i utbildningen. Att få stöd i föräldrarollen och därmed förbättra relationen mellan föräldern och tonåringen kan vara en de viktigaste faktorerna när det gäller att förändra ungas problembeteenden.

Föräldrautbildning

 

Familjeterapeut på BUP – Familjeterapeuters erfarenheter av organisationens påverkan på deras arbete

Ann-Catrine Andersson

Den här studien handlar om hur behandlingsarbetet inom barn- och ungdomspsykiatrin påverkas av olika kontextuella faktorer. Inom barnpsykiatrin har personalen en stor kunskapsbank av erfarenheter och teoretiska kunskaper. De har genom sina utbildningar, stor expertkunskap i hur människor reagerar vid förändringar som till exempel omorganisationer eller ökade arbetsbelastning och de är experter inom förändringsarbete vilket borde underlätta kommunikationen mellan verksamhetsledningen och personalen. Samarbetet borde gå att tillämpa i ett gemensamt arbete mot den "goda mottagningen" som tillfredställer allas behov. Nu verkar det inte alltid vara så.

Familjeterapeut på BUP

 

Ormen på Hälleberget eller Fjärilen på Haga

Irja Eskelinen

Om varför socionomen utbildar sig till familjeterapeut.
"I min undersökning delar jag i mina konklusioner bl a upp socionomerna i ormar och fjärilar, där ormarna tidigt vet att de ska bli psykoterapeuter och fjärilarna som under sin yrkesverksamhet som socionom bestämmer sig för att utbilda sig till psykoterapeuter. Jag skriver också något om arbetsvillkoren för socionomer/leg psykoterapeuter med familjeterapiinriktning inom offentlig sektor och vilka framtida konsekvenser dessa kan medföra."

Ormen på Hälleberget eller Fjärilen på Haga

 

Brukares erfarenhet av nätverksterapi

Erik Hjort

En studie av hur nätverksterapi upplevs av klient med långvarig kontakt med socialtjänsten.

Brukares erfarenhet av nätverksterapi

 

Hur roligt får det vara?

Liz Bertholdsson

En undersökning om humorns betydelse för familjemedlemmarna i terapi.

Hur roligt får det vara

 

Hon såg att min dotter hade kompetens...

Ann-Christine Höglund Skog

Familjers upplevelser av verksamma faktorer i det familjeterapeutiska mötet.

Hon såg att min dotter hade kompetens

 

Kombination av Familjeterapi och KBT, en enkätstudie med svenska familjeterapeuter

Annmarie Hultgren

Uppsatsen bygger på en enkätundersökning med syftet att studera om och i så fall hur behandlare/terapeuter som främst använder sig av familjeterapi också använder KBT-interventioner. Svaren (n=19) analyserades kvalitativt och följande teman kunde urskiljas:
Hur man arbetar med att kombinera familjeterapi och KBT utifrån familjerådgivning, BUP och privat mottagning.
Vad man tänker om att kombinera familjeterapi och KBT; Fördelar och risker, tankar om teori och metod, personlig terapeutisk stil samt likheter mellan de båda områdena.

Kombination av Familjeterapi och KBT

 

Avlastning eller merbelastning. En intervjustudie av hur föräldrar till ungdomar med bipolär- eller psykosdiagnos upplevt kontakten med barn- och ungdomspsykiatrin

Patrik Fahlström Notlind

Syftet med studien var att få ny och fördjupad kunskap om faktorer som upplevts vara till hjälp respektive hinder för föräldrar i kontakten med barn- och ungdomspsykiatrin. Kvalitativa djupintervjuer gjordes med åtta föräldrar till ungdomar som fått bipolär- eller psykosdiagnos. Analysen av materialet skedde genom meningskategorisering enligt principerna för hermeneutisk tolkning. Fyra teman identifierades: upplevelse av vårdpersonalens intentioner, upplevelse av vårdpersonalens kompetens, upplevelse av vårdens organisation samt upplevelse av behandlingsinterventioner. Resultatet visar att det upplevs som en avlastning (hjälp) för föräldrarna om de känner tillit till vårdpersonalens intentioner och tilltro till den professionella kompetensen, samt om de upplever att vårdens organisation och de
vårdinsatser som erbjuds har en sådan flexibilitet att de kan möta familjens individuella behov. Upplevelser av motsatsen kan i stället utgöra en merbelastning (hinder) för föräldrarna vilket riskerar att försvåra samarbetet med vårdpersonalen. De kliniska implikationerna av resultaten diskuteras avslutningsvis.

Avlastning eller merbelastning

 

Psykopedagogisk föräldragrupp vid psykotiska och bipolära syndrom – Systemiska perspektiv på en barn- och ungdomspsykiatrisk tillämpning

Johan Nicander 2010

Psykopedagogiska program i både familje- och gruppformat har använts och modifierats sedan 2004, vid enheten för psykotiska och bipolära tillstånd, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Stockholm. Syftet med uppsatsen var att undersöka erfarenheter och åsikter från föräldrar som deltagit i psykopedagogisk föräldragrupp. Vidare att lägga ett systemiskt och ett salutogent perspektiv på såväl resultat som metodik. Sex föräldrar av båda könen djupintervjuades om sitt deltagande, metodens tillämplighet i vardagliga sammanhang och åsikter om programmets upplägg och utformning. Alla föräldrarna var nöjda med sitt deltagande och då särskilt gruppsamtalen. Ungefär hälften av föräldrar (främst kvinnor) beskrev vardagliga förändringar som de tillskrev till gruppsamtalen. Övriga (främst män) beskrev en utveckling av positiva färdigheter de inte tillskrev programmet, men upplevt validerade i gruppen. Utveckling av en mer öppen grupp intervention borde kunna komplettera programmet och bidra till både stöd och prevention.

Nyckelord; psykopedagogisk intervention, systemisk, salutogen, psykos, bipolaritet, tonårsfamiljer, gruppintervention, pedagogik, kasam, föräldrar, anhörigpåverkan.

Psykopedagogisk föräldragrupp

 

Parrelationer och familjerådgivning. Självupplevd kvalitet i parrelationen i samband med familjerådgivning

Victoria Lönnfjord och Caroline Petersen 2007

Syftet i föreliggande studie var att undersöka om pars upplevelse av parrelationen förändras efter familjerådgivning, och i så fall hur, samt att undersöka om QDR, Quality of Dyadic Relationship, är ett instrument med god reliabilitet för denna studiepopulation (par som besöker familjerådgivning). Datainsamling genomfördes med självskattningsinstrumentet QDR 36. Instrumentet mäter självupplevd kvalitet i den dyadiska parrelationen utifrån fem subdimensioner; dyadisk enighet, dyadisk samhörighet, dyadisk tillfredställelse, dyadisk sensualitet och dyadisk sexualitet. Undersökningen var en upprepad mätning. Totalt deltog 47 par i för- och eftermätning

Parrelationer och familjerådgivning

 

Fördomar och vanvördighet i det terapeutiska samtalet.
– utmaning eller självklarhet

Åsa Kvarnbrink 2005

Denna studie belyser begreppen Fördomar och Vanvördighet i det terapeutiska samtalet. Fyra psykoterapeuter intervjuas om sina tankar kring dessa begrepp, vilket inramas av relevanta teorier i ämnet. Ingen av de intervjuade direkt tillbakavisar betydelsen av fördomar, men det finns en bredd i hur var och en uppfattar sina fördomar. Samtliga intervjuade påtalar den positiva betydelsen av att vara medveten den roll fördomarna spelar in. Var och en beskriver strategier att hantera sina fördomar i terapin. Vår förhistoria eller våra erfarenheter ses av de intervjuade såsom något som påverkar hur vi väljer teorier eller inriktningar i vårt arbete

Fördomar och vanvördighet i det terapeutiska samtalet

 

Familjerådgivarens föreställning om kön och genus
– i mötet med man och kvinna

Marianne Haraldsson och Margareta Weinstock 2009

Vi ville undersöka familjerådgivarens föreställning om kön och genus som är av betydelse för hur hon eller han förhåller sig till sig själv och till par, man och kvinna, i terapirummet.
   Vårt material grundar sig på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv familjerådgivare. Resultaten visar vilka tolkningsrepertoarer för kön och genus som är aktiva för dessa familjerådgivare och vilka ställningstagande gällande genusperspektivet de tar i mötet med paret. Betydelsen av ett genusperspektiv diskuteras och resultatet av denna diskussion visar på att ett integrerat och en mer mångfacetterad syn på kön skulle innebära en kvalitetsskillnad i familjerådgivningsarbetet.

Familjerådgivarens föreställning om kön och genus

 


Vad är familjeterapi?   | Artiklar om familjeterapi   | Böcker om familjeterapi   | Avhandlingar om familjeterapi   | Forskning om familjeterapi   | Svensk familjeterapihistoria

 

Till huvudsidan... 

Till förstasidan     Tillbaka en sida      Sidans topp     Länkar     Kontaktinformation     Bli medlem     Nyheter     Artiklar om familjeterapi     Kurser och konferenser     English version

 

Copyright © sfft   2012-03-04   Web: Informationssekreterare