Vill du publicera din examensuppsats inom systemisk/familjeorienterad psykoterapi , så skicka in den till informationssekreterare@sfft.se. Skicka gärna med en presentation av dig själv!
Johan Wallmark
Samskapande tillvägagångssätt i psykoterapi ställer frågor om arten av psykoterapeutisk kompetens. Enligt nyare forskning är den terapeutiska alliansen en av de allra viktigaste faktorerna för att förklara terapeutisk framgång. Den terapeutiska alliansen är en samskapad relation mellan terapeut och klient, där bägge parter samverkar för ett gemensamt mål. Så vad är terapeutens bidrag i att skapa denna terapeutiska allians?
Vad är det som gör att det vi gör blir bra?
Lisa Koser och Fanny Marell
Detta är en studie via internet om konstruktionen av begreppen
familjeterapi och bekymmer som familjeterapi skall kunna avhjälpa. Vi har
studerat hemsidor som säljer familjeterapi samt chattar som diskuterar
familjeterapi. Analysmetoden som användes var kritisk diskursanalys.
Våra slutsatser kom att bli: Det finns en risk för att det pågår en
individualisering av samhällsbekymmer genom att både familjeterapeuter och
chattare ofta använder internaliserande begrepp och diskurser för att beskriva
bekymmer och lösningar. Behandlingsformen familjeterapi behöver förtydligas, men
är det möjligt? Det behöver tillföras ett samhällsperspektiv och en
demokratiseringsprocess i terapi.
Konstruktionen
av begreppen familjeterapi och bekymmer på Internet
Zana Bogicevic
Syftet med studien är att dels undersöka om terapeutens anknytningsstil är en prediktor för val av terapiinriktning, och dels hur det kan se ut i psykoterapeutens upplevelsevärld i berättelser rörande centrala anknytningsteoretiska teman: närhet, distans, beroende och oberoende. Statistisk analys visade att studerande med otrygg anknytning söker sig i något högre grad till psykodynamisk inriktning, följt av kognitiv inriktning och minst antal otrygganknutna studerande finns i familjeterapigruppen. Detta stämmer inte överens med terapeuternas uppfattning om egen anknytningsstil.
Anknytningsstil och
val av psykoterapiutbildning
Madeleine Goldman
Syftet med denna studie var att belysa föräldrars och tonåringars erfarenheter av föräldrautbildning i grupp. Såväl föräldrarna som tonåringarna tyckte att det var bra att föräldrarna deltagit i föräldrautbildningen och menade att klimatet hemma hade förbättrats. Föräldrarna ansåg att de hade ändrat sitt beteende. Tonåringarna upplevde det lättare i relationen till familjen. De kände sig mer sedda och förstådda efter att föräldrarna deltagit i utbildningen. Att få stöd i föräldrarollen och därmed förbättra relationen mellan föräldern och tonåringen kan vara en de viktigaste faktorerna när det gäller att förändra ungas problembeteenden.
Ann-Catrine Andersson
Den här studien handlar om hur behandlingsarbetet inom barn- och ungdomspsykiatrin påverkas av olika kontextuella faktorer. Inom barnpsykiatrin har personalen en stor kunskapsbank av erfarenheter och teoretiska kunskaper. De har genom sina utbildningar, stor expertkunskap i hur människor reagerar vid förändringar som till exempel omorganisationer eller ökade arbetsbelastning och de är experter inom förändringsarbete vilket borde underlätta kommunikationen mellan verksamhetsledningen och personalen. Samarbetet borde gå att tillämpa i ett gemensamt arbete mot den "goda mottagningen" som tillfredställer allas behov. Nu verkar det inte alltid vara så.
Irja Eskelinen
Om varför socionomen utbildar sig till familjeterapeut.
"I min undersökning delar jag i mina konklusioner bl a upp socionomerna i ormar
och fjärilar, där ormarna tidigt vet att de ska bli psykoterapeuter och
fjärilarna som under sin yrkesverksamhet som socionom bestämmer sig för att
utbilda sig till psykoterapeuter. Jag skriver också något om arbetsvillkoren för
socionomer/leg psykoterapeuter med familjeterapiinriktning inom offentlig sektor
och vilka framtida konsekvenser dessa kan medföra."
Ormen på
Hälleberget eller Fjärilen på Haga
En studie av hur nätverksterapi upplevs av klient med långvarig kontakt med socialtjänsten.
Brukares erfarenhet
av nätverksterapi
En undersökning om humorns betydelse för familjemedlemmarna i terapi.
Familjers upplevelser av verksamma faktorer i det familjeterapeutiska mötet.
Hon såg att min
dotter hade kompetens
Uppsatsen bygger på en enkätundersökning med syftet att studera
om och i så fall hur behandlare/terapeuter som främst använder sig av
familjeterapi också använder KBT-interventioner. Svaren (n=19) analyserades
kvalitativt och följande teman kunde urskiljas:
Hur man arbetar med att kombinera familjeterapi och KBT utifrån
familjerådgivning, BUP och privat mottagning.
Vad man tänker om att kombinera familjeterapi och KBT; Fördelar och risker,
tankar om teori och metod, personlig terapeutisk stil samt likheter mellan de
båda områdena.
Kombination av
Familjeterapi och KBT
Syftet med studien var att få ny och fördjupad kunskap om
faktorer som upplevts vara till hjälp respektive hinder för föräldrar i
kontakten med barn- och ungdomspsykiatrin. Kvalitativa djupintervjuer gjordes
med åtta föräldrar till ungdomar som fått bipolär- eller psykosdiagnos. Analysen
av materialet skedde genom meningskategorisering enligt principerna för
hermeneutisk tolkning. Fyra teman identifierades: upplevelse av vårdpersonalens
intentioner, upplevelse av vårdpersonalens kompetens, upplevelse av vårdens
organisation samt upplevelse av behandlingsinterventioner. Resultatet visar att
det upplevs som en avlastning (hjälp) för föräldrarna om de känner tillit till
vårdpersonalens intentioner och tilltro till den professionella kompetensen,
samt om de upplever att vårdens organisation och de
vårdinsatser som erbjuds har en sådan flexibilitet att de kan möta familjens
individuella behov. Upplevelser av motsatsen kan i stället utgöra en
merbelastning (hinder) för föräldrarna vilket riskerar att försvåra samarbetet
med vårdpersonalen. De kliniska implikationerna av resultaten diskuteras
avslutningsvis.
Avlastning eller
merbelastning
Psykopedagogiska program i både familje- och gruppformat har använts och modifierats sedan 2004, vid enheten för psykotiska och bipolära tillstånd, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Stockholm. Syftet med uppsatsen var att undersöka erfarenheter och åsikter från föräldrar som deltagit i psykopedagogisk föräldragrupp. Vidare att lägga ett systemiskt och ett salutogent perspektiv på såväl resultat som metodik. Sex föräldrar av båda könen djupintervjuades om sitt deltagande, metodens tillämplighet i vardagliga sammanhang och åsikter om programmets upplägg och utformning. Alla föräldrarna var nöjda med sitt deltagande och då särskilt gruppsamtalen. Ungefär hälften av föräldrar (främst kvinnor) beskrev vardagliga förändringar som de tillskrev till gruppsamtalen. Övriga (främst män) beskrev en utveckling av positiva färdigheter de inte tillskrev programmet, men upplevt validerade i gruppen. Utveckling av en mer öppen grupp intervention borde kunna komplettera programmet och bidra till både stöd och prevention.
Nyckelord; psykopedagogisk intervention, systemisk, salutogen, psykos, bipolaritet, tonårsfamiljer, gruppintervention, pedagogik, kasam, föräldrar, anhörigpåverkan.
Syftet i föreliggande studie var att undersöka om pars upplevelse av parrelationen förändras efter familjerådgivning, och i så fall hur, samt att undersöka om QDR, Quality of Dyadic Relationship, är ett instrument med god reliabilitet för denna studiepopulation (par som besöker familjerådgivning). Datainsamling genomfördes med självskattningsinstrumentet QDR 36. Instrumentet mäter självupplevd kvalitet i den dyadiska parrelationen utifrån fem subdimensioner; dyadisk enighet, dyadisk samhörighet, dyadisk tillfredställelse, dyadisk sensualitet och dyadisk sexualitet. Undersökningen var en upprepad mätning. Totalt deltog 47 par i för- och eftermätning…
Parrelationer
och familjerådgivning
Denna studie belyser begreppen Fördomar och Vanvördighet i det terapeutiska samtalet. Fyra psykoterapeuter intervjuas om sina tankar kring dessa begrepp, vilket inramas av relevanta teorier i ämnet. Ingen av de intervjuade direkt tillbakavisar betydelsen av fördomar, men det finns en bredd i hur var och en uppfattar sina fördomar. Samtliga intervjuade påtalar den positiva betydelsen av att vara medveten den roll fördomarna spelar in. Var och en beskriver strategier att hantera sina fördomar i terapin. Vår förhistoria eller våra erfarenheter ses av de intervjuade såsom något som påverkar hur vi väljer teorier eller inriktningar i vårt arbete…
Fördomar
och vanvördighet i det terapeutiska samtalet
Vi ville undersöka familjerådgivarens föreställning om kön och
genus som är av betydelse för hur hon eller han förhåller sig till sig själv och
till par, man och kvinna, i terapirummet.
Vårt material grundar sig på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv
familjerådgivare. Resultaten visar vilka tolkningsrepertoarer för kön och genus
som är aktiva för dessa familjerådgivare och vilka ställningstagande gällande
genusperspektivet de tar i mötet med paret. Betydelsen av ett genusperspektiv
diskuteras och resultatet av denna diskussion visar på att ett integrerat och en
mer mångfacetterad syn på kön skulle innebära en kvalitetsskillnad i
familjerådgivningsarbetet.
Familjerådgivarens
föreställning om kön och genus
Vad är familjeterapi? 
| Artiklar om familjeterapi
|
Böcker om familjeterapi
|
Avhandlingar om familjeterapi
|
Forskning
om familjeterapi
|
Svensk familjeterapihistoria
