Texter med relevans för familjeterapi
Översiktstexter
Vad är Familjeterapi – och vem är den bra för? Johan Sundelin
Vad
är Familjeterapi – och vem är den bra för? Magnus Ringborg
Ett bidrag
till familjeterapins historia i Sverige. Magnus Ringborg
Forskningsartiklar
Ingegerd Wirtberg: Vetenskaplig sekreterare har ordet – Familjeterapi fungerar! 2015
Per Gustafsson: Familjeterapiforskning i Sverige – en bibliografi. Februari 1996
Niels Braus, Christoph Flückiger, Johanna Wichmann, Christian Frankman,
Antonia Lang
& Christina Hunger-Schoppe (09 Sep 2024): Is symptom outcome the whole
story?
—A multilevel meta-analysis of systemic therapy for adults including
family system
functioning,
Psychotherapy Research, DOI: 10.1080/10503307.2024.2394192
Sundet,
R. (2011). Collaboration: Family and therapist perspectives of helpful
therapy.
Journal of Marital and Family Therapy, 37(2), 236-249
Matthias Ochs, Maria Borcsa, Jochen Schweitzer (Eds) Systemic Research
in Individual,
Couple, and Family Therapy and Counseling. Springer Nature
Switzerland AG 2020
Matthias
Ochs, Lucie Hornová, and Andrea Goll-Kopka. "Systemic Practitioner
Research
– Some (Epistemological) Considerations and Examples". Springer
Nature Switzerland AG 2020.
Hsu,
Kai-Shyang, Ray Eads, Mo Yee Lee, and Zhemin Wen. "Solution-focused
Brief Therapy
for Behavior Problems in Children and Adolescents: A Meta-analysis
of Treatment
Effectiveness and Family Involvement." Children and Youth
Services Review 120 (2021):
Children and Youth Services Review, January 2021, Vol.120. Web.
The Findings
of a Cochrane Meta-Analysis of Couple Therapy in Adult Depression:
Implications for Research and Clinical Practice. Barbato,
Angelo, and Barbara D'Avanzo.
Family Process 59.2 (2020): 361-375. Web.
Parental caregiver burden and recovery of adolescent anorexia nervosa
after multi-family
therapy. Inga Dennhag, Eva Henje & Karin Nilsson.
https://doi.org/10.1080/10640266.2019.1678980
Couple therapy, family therapy and systemic interventions for
adult-focused problems:
the current evidence base. Alan Carr. Journal of Family Therapy
(2018) 00: 00–00 doi:
10.1111/1467-6427.12225
How and Why Do Family and Systemic Therapies Work? Alan Carr.
Australian and New Zealand
Journal of Family Therapy 2016, 37, 37–55 doi: 10.1002/anzf.1135
Ten Research Questions for Family Therapy. Alan Carr, The Australian
and New Zealand Journal
of Family Therapy, Volume 31 Number 2 2010 pp. 119–132
Family therapy and systemic interventions for child-focused problems:
the current
evidence base. Alan Carr, Journal of Family Therapy (2018) : 153–213
doi: 10.1111/1467-6427.12226
Children in group interventions after exposure to violence toward a
caregiver
–
Experiences, needs, and outcomes. Karin Pernebo, Linnaeus University
Dissertations No 315/2018
Mental Health Care
for Children With Disruptive Behavior Problems: A View Inside
Therapists’ Offices.
Garland, A.F. et al. 2010. Psychiatric Services, Vol 61 No. 8
Psykologers upplevelse av barn och behandling inom barn- och
ungdomspsykiatrin vid
psykisk ohälsa hos förälder. Helena Simonsson. Specialistutbildningen
för psykologer, 16 dec 2017
An upbringing with substance-abusing parents: Experiences of
parentification and
dysfunctional communication
Nordic Studies on Alcohol and Drugs 1–25,
DOI: 10.1177/1455072518814308
Struggling
with one’s own parenting after an upbringing with substance abusing
parents
International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being,
13:1, 1435100,
DOI: 10.1080/17482631.2018.1435100
Marte Meo and Coordination Meetings (MAC): A Systemic School-Based Video
Feedback
Intervention—A Randomised Controlled Trial
Child and Adolescent Social Work Journal
https://doi.org/10.1007/s10560-018-0580-2
Systemische Therapie bei Erwachsenen als Psychotherapieverfahren.
IQWiG-Berichte – Nr. 513, 2017
SBU: Insatser för bättre psykisk och fysisk hälsa hos familjehemsplacerade barn. 2017
Ingegerd Wirtberg: Vetenskaplig sekreterare har ordet – Familjeterapi fungerar! 2015-03-09
The effectiveness of family therapy and systemic interventions for
child-focused problems
Journal of Family Therapy. Volume 31 Issue 1, Pages 3-45
(February 2009)
The effectiveness of family therapy and systemic interventions for
adult-focused problems
Journal of Family Therapy. Volume 31 Issue 1, Pages 46-74
Doktorsavhandlingar
Karin Thorslund: Göteborgs universitet, 2019
Reaching out
with universal parental suport.
Göteborgs universitets referens
Karin Nilsson: Umeå universitet, 2007
Recovery from
adolescent onset anorexia nervosa. A longitudinal study.
Carina Håkansson: University of Jyväskylä 2014
The
Extended Therapy Room coming from an authentic place... A
phenomenological–hermeneutic study
of my experiences as a psychotherapist
in the
Extended Therapy Room.
Per Jensen; University of East London, in conjunction with the Tavistock Clinic, 2007
The
Narratives Which Connect… A Qualitative Research Approach to the
Narratives
which Connect
Therapists’ Personal and Private Lives to their Family Therapy
Practices
Heljä Pihkala; Umeå universitet 2011
Beardslees
preventiva familjeintervention för barn till föräldrar med psykisk
sjukdom.
Svenska
familjers erfarenheter
ISBN 978-91-7459-146-0. Institutionen för klinisk vetenskap, Enheten för
psykiatri, Umeå universitet, 2011
Umeå University medical dissertations, 0346-6612 ; N.S., 1403
Monica Hartzell; Uppsala universitet, 2010
Det första samtalet på
BUP. The first meeting at Child and Adolescent Psychiatry
Doktorsavhandling, Medicinska fakulteten, Uppsala universitet, 2010
Anne-Li Hallin, Lunds universitet, 2010
Adolescents Born extremely Preterm. Cognitive, Behavioural and Relational Outcomes. Universitetets referens
Neander, Kerstin
Indispensable Interaction –
Parents perspectives on parent-child interaction,
interventions and
beneficial meeting
Örebro
universitet, 2009
Peik Gustafsson; Lunds universitet, 2008
Lars-Henry Gustle; Lunds universitet.; Lund University 2007
Implementering och
korttidsuppföljning av multisystematisk terapi: En svensk randomiserad
multicenterstudie angående Multisystemisk terapi.
Department of Psychology, Lund University.
Universitetets referens
Hedenbro, Monica; Karolinska institutet, Kvinnor och barns hälsa, 2006
Ulf Wallin; Lunds universitet.; Lund University 2000
Anorexia nervosa in
adolescence. Course, treatment and family function.
Avhandling från Enheten för anorexi och bulimi, BUP-klin. Lund.
Universitetets referens.
Johan Sundelin; Lunds universitet. Lund University 1999
Intensive family therapy - a
context for hopes put into practice
Per A Gustafsson; Linköpings universitet 1987
Family interaction and
family therapy in childhood psychosomatic disease
Examensuppsatser på temat Familjeterapi
Vill du publicera din examensuppsats inom systemisk/familjeorienterad psykoterapi, så skicka in den till informationssekreterare@sfft.se. Skicka gärna med en presentation av dig själv!
Studiens resultat visade bl a statistisk signifikant förbättring avseende familjefunktion efter familjerådgivningen i båda grupperna. Resultat visade även signifikant större förändring för deltagare som fick sedvanlig familjerådgivning, jämfört med deltagare som fått familjerådgivning med inkludering av Feedback Informerad Terapi.
Mathias
Grönkvist Söderlind: Familjedagvårdens vara eller icke vara.
Familjedagvård är en nyinrättad behandlingsmetod på BUP Linköping riktad mot patienter med ätstörning och deras familjer. Syftet med studien är att undersöka om familjedagvård på BUP Linköping som behandlingsmetod har effekt på patientens symptom och funktionsnivå samt familjefunktionen.
Denna studie lyfter den otydlighet som råder gällande om psykoterapi ska bedrivas eller inte inom familjerådgivningens verksamhet. Min förhoppning är att min studie ska bidra till en ökad tydlighet avseende riktlinjer och juridisk vägledning för familjerådgivningens verksamhet.
Tomas Embréus: Som
man frågar får man svar!
Jag ville med min uppsats undersöka reflexiva frågor i en terapisession. Min teoretiska utgångspunkt är det socialkonstruktionistiska perspektivet och terapier som utgår från den epistemologin. Som utgångspunkt för min studie av reflexiva frågor utgick jag från en artikel av Karl Tomm där han beskriver olika typer av reflexiva frågor. Därefter analyserade jag en terapisession som just Karl Tomm utförde.
Maria
Kjellberg Carlson och Helena Sandgren: När orden inte står i vägen
Syftet med studien var att undersöka deltagarnas och handledarnas upplevelse av Uppställningar, om det är någon skillnad att börja med kroppen och känslan istället för med en verbal beskrivning samt om det kan tillföra något till handledningen och i så fall vad.
Resultaten pekar på att nätverksterapi ger god effekt om man mäter med ORS och att denna effekt visar sig tidigt i behandlingen. Studien pekar också på att gränsvärdet för GSRS inte verkar ligga lägre i Nätverksterapi än i annan gruppterapi. Vidare pekar studien på att de nätverksterapier som har nätverksmöten med balans från de olika sektorerna i huvudpersonens liv ger bäst resultat både på GRSR och ORS.
Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att ta del av föräldrars och pedagogers upplevelser av samordningssamtal utifrån interventionsmodellen Marte Meo och Samordningssamtal. Interventionsmodellen är utformad för barn med samspelsproblem i skolan. Samordningssamtal är regelbundna möten där berörda vuxna träffas för att diskutera barnets behov av utvecklingsstöd. 18 intervjuer genomfördes och bearbetades induktivt med tematisk analys. Detta resulterade i fyra huvudteman: Från tysta och avvaktande till öppna och avslappnade, Ledarskap för att involvera alla, Föräldrars delaktighet varierar samt Önskemål om överlämning.
Johan Wallmark: Vad är
det som gör att det vi gör blir bra? – Fyra terapeuter om sin expertis
Samskapande tillvägagångssätt i psykoterapi ställer frågor om arten av psykoterapeutisk kompetens. Enligt nyare forskning är den terapeutiska alliansen en av de allra viktigaste faktorerna för att förklara terapeutisk framgång. Den terapeutiska alliansen är en samskapad relation mellan terapeut och klient, där bägge parter samverkar för ett gemensamt mål. Så vad är terapeutens bidrag i att skapa denna terapeutiska allians?
Våra slutsatser kom att bli: Det finns en risk för att det pågår en individualisering av samhällsbekymmer genom att både familjeterapeuter och chattare ofta använder internaliserande begrepp och diskurser för att beskriva bekymmer och lösningar. Behandlingsformen familjeterapi behöver förtydligas, men är det möjligt? Det behöver tillföras ett samhällsperspektiv och en demokratiseringsprocess i terapi.
Zana Bogicevic:
Anknytningsstil och val av psykoterapiutbildning och berättelser om anknytning
Syftet med studien är att dels undersöka om terapeutens anknytningsstil är en prediktor för val av terapiinriktning, och dels hur det kan se ut i psykoterapeutens upplevelsevärld i berättelser rörande centrala anknytningsteoretiska teman: närhet, distans, beroende och oberoende. Statistisk analys visade att studerande med otrygg anknytning söker sig i något högre grad till psykodynamisk inriktning, följt av kognitiv inriktning och minst antal otrygganknutna studerande finns i familjeterapigruppen. Detta stämmer inte överens med terapeuternas uppfattning om egen anknytningsstil.
Madeleine Goldman:
Föräldrautbildning. Föräldrars och tonåringars perspektiv
Syftet med denna studie var att belysa föräldrars och tonåringars erfarenheter av föräldrautbildning i grupp. Såväl föräldrarna som tonåringarna tyckte att det var bra att föräldrarna deltagit i föräldrautbildningen och menade att klimatet hemma hade förbättrats. Föräldrarna ansåg att de hade ändrat sitt beteende. Tonåringarna upplevde det lättare i relationen till familjen. De kände sig mer sedda och förstådda efter att föräldrarna deltagit i utbildningen. Att få stöd i föräldrarollen och därmed förbättra relationen mellan föräldern och tonåringen kan vara en de viktigaste faktorerna när det gäller att förändra ungas problembeteenden.
Den här studien handlar om hur behandlingsarbetet inom barn- och ungdomspsykiatrin påverkas av olika kontextuella faktorer. Inom barnpsykiatrin har personalen en stor kunskapsbank av erfarenheter och teoretiska kunskaper. De har genom sina utbildningar, stor expertkunskap i hur människor reagerar vid förändringar som till exempel omorganisationer eller ökade arbetsbelastning och de är experter inom förändringsarbete vilket borde underlätta kommunikationen mellan verksamhetsledningen och personalen. Samarbetet borde gå att tillämpa i ett gemensamt arbete mot den "goda mottagningen" som tillfredställer allas behov. Nu verkar det inte alltid vara så.
Irja Eskelinen:
Ormen på Hälleberget eller Fjärilen på Haga
Om varför socionomen utbildar sig till familjeterapeut.
I min undersökning delar jag i mina konklusioner bl a upp socionomerna i ormar
och fjärilar, där ormarna tidigt vet att de ska bli psykoterapeuter och
fjärilarna som under sin yrkesverksamhet som socionom bestämmer sig för att
utbilda sig till psykoterapeuter. Jag skriver också något om arbetsvillkoren för
socionomer/leg psykoterapeuter med familjeterapiinriktning inom offentlig sektor
och vilka framtida konsekvenser dessa kan medföra.
Erik Hjort: Brukares
erfarenhet av nätverksterapi
En studie av hur nätverksterapi upplevs av klient med långvarig kontakt med socialtjänsten.
Liz
Bertholdsson: Hur roligt får det vara
En undersökning om humorns betydelse för familjemedlemmarna i terapi.
Ann-Christine Höglund
Skog: Hon såg att min dotter hade kompetens...
Familjers upplevelser av verksamma faktorer i det familjeterapeutiska mötet.
Annmarie Hultgren:
Kombination av Familjeterapi och KBT
Uppsatsen bygger på en enkätundersökning med syftet att
studera om och i så fall hur behandlare/terapeuter som främst använder sig av
familjeterapi också använder KBT-interventioner. Svaren (n=19) analyserades
kvalitativt och följande teman kunde urskiljas:
Hur man arbetar med att kombinera familjeterapi och KBT utifrån
familjerådgivning, BUP och privat mottagning.
Vad man tänker om att kombinera familjeterapi och KBT; Fördelar och risker,
tankar om teori och metod, personlig terapeutisk stil samt likheter mellan de
båda områdena.
Syftet med studien var att få ny och fördjupad kunskap om faktorer som upplevts vara till hjälp respektive hinder för föräldrar i kontakten med barn- och ungdomspsykiatrin. Kvalitativa djupintervjuer gjordes med åtta föräldrar till ungdomar som fått bipolär- eller psykosdiagnos. Analysen av materialet skedde genom meningskategorisering enligt principerna för hermeneutisk tolkning. Fyra teman identifierades: upplevelse av vårdpersonalens intentioner, upplevelse av vårdpersonalens kompetens, upplevelse av vårdens organisation samt upplevelse av behandlingsinterventioner.
Psykopedagogiska program i både familje- och gruppformat har använts och modifierats sedan 2004, vid enheten för psykotiska och bipolära tillstånd, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Stockholm. Syftet med uppsatsen var att undersöka erfarenheter och åsikter från föräldrar som deltagit i psykopedagogisk föräldragrupp. Vidare att lägga ett systemiskt och ett salutogent perspektiv på såväl resultat som metodik.
Syftet i föreliggande studie var att undersöka om pars upplevelse av parrelationen förändras efter familjerådgivning, och i så fall hur, samt att undersöka om QDR, Quality of Dyadic Relationship, är ett instrument med god reliabilitet för denna studiepopulation (par som besöker familjerådgivning). Datainsamling genomfördes med självskattningsinstrumentet QDR 36.
Åsa Kvarnbrink:
Fördomar och vanvördighet i det terapeutiska samtalet – utmaning eller
självklarhet
Denna studie belyser begreppen Fördomar och Vanvördighet i det terapeutiska samtalet. Fyra psykoterapeuter intervjuas om sina tankar kring dessa begrepp, vilket inramas av relevanta teorier i ämnet. Ingen av de intervjuade direkt tillbakavisar betydelsen av fördomar, men det finns en bredd i hur var och en uppfattar sina fördomar. Samtliga intervjuade påtalar den positiva betydelsen av att vara medveten den roll fördomarna spelar in. Var och en beskriver strategier att hantera sina fördomar i terapin. Vår förhistoria eller våra erfarenheter ses av de intervjuade såsom något som påverkar hur vi väljer teorier eller inriktningar i vårt arbete…
Vi ville undersöka familjerådgivarens föreställning om kön
och genus som är av betydelse för hur hon eller han förhåller sig till sig själv
och till par, man och kvinna, i terapirummet.
Vårt material grundar sig på kvalitativa semistrukturerade
intervjuer med tolv familjerådgivare. Resultaten visar vilka
tolkningsrepertoarer för kön och genus som är aktiva för dessa familjerådgivare
och vilka ställningstagande gällande genusperspektivet de tar i mötet med paret.
Betydelsen av ett genusperspektiv diskuteras och resultatet av denna diskussion
visar på att ett integrerat och en mer mångfacetterad syn på kön skulle innebära
en kvalitetsskillnad i familjerådgivningsarbetet.
Välkommen till SFFT och vår gedigna samling texter kring familjeterapi.
Medlemsförmån:
Sök kunskap och inspiration från kongresser m.m.
Svensk
kongress i Malmö
SAVE
THE DATE